Stockholm

Nu är det klart! Från och med den 1a November har jag och Emma en trea i huvudstaden. Gick snabbt att hitta, och trots att det ligger lite utanför så är jag toknöjd. Har inte sett den med egna ögon ens, men jag litar på Emmas goda omdöme.

Var som sagt där mellan torsdag och måndag nu förra veckan och hälsade på. Väl hemma håller jag på att gå genom taket av att bo här hemma. Och ja, ni vet säkert orsaken också. Det går inte att bo med en person som man inte tål. Jag har så svårt att förstå hur man kan ha ett förhållande där personerna är så beroende av varandra att de inte kan fungera som normala människor. Nu råkar det också vara så att jag känner mer än två personer som agerar på det här sättet. De senast nämda kom lite som en överraskning, trots att det fanns misstankar. Blev otroligt besviken av att behöva se en av mina närmaste tappa allt som hon varit förr. Eller nej, kanske inte allt.. men det som jag har gillat mest genom tiderna. Det har varit en sak att se ens vänner flytta till andra ställen runt om i Sverige, men att se dem bli till andra människor, det är inget som jag vill vara med om mer. Så ja, det har varit lite av en besvikelse den här tiden också.
Jag hoppas bara att denna person tar åt sig vad jag säger, och inte bara blir arg, för jag menar inget ont, trots att det kan låta så. Men som de flesta vet så är jag en väldigt ärlig person, kanske För ärlig för mitt eget bästa.
Det här kommer lösa sig till det bästa ändå tror jag, men det kommer bli en skakig väg. Jag försöker i alla fall göra det bästa för dem jag håller kära. När man inte är rädd för att blir osams med sina vänner, då är de dina bästa vänner.

I alla fall spenderades dagarna där borta av en massa rännande på stan, och jag har allt fått liiite mer lokalsinne, men det här med namn på alla tunnelbanestopp är fortfarande lite svårt. Men det lär man sig nog innan man hunnit släppa en fis.
Vi slappade mest, men på lördagen blev det allt en vinare. Vi Söderhamnare som är vana att inte traska ned på krogen förrän efter halv 11 tidigast, blev sena in och möttes av hejdlöst mycket köer. Uttråkad som jag blir av dem så traskade jag och Emma till andra ställen och kikade. Hittade tillslut tillbaka till den krogen vi var på gången innan jag vara nere. Där blev det en massa tokande, och E drog den skönaste dissen jag sett på länge. Utöver festen på lördagen hände inte så mycket mer än att bara jäsa runt. Det är alltid skönt med lite omväxling.
-

Ja, som sagt blir det flytt om mindre än en månad, vilket var lite snabba ryck. Men det behövs lite snabba om jag ska pallra mig ur soffan för att göra något. Har lätt för mig att bli för bekväm och sitta och tänka över saker lite föör länge, som brukar sluta i att jag tvekar inför saker.
Har också en förmåga att tröttna på folk fort, men de här gången kommer det gå bra. Jag och Emma har bott lite smått med varandra här genom skolåren och det verkar gå bra. Om man har samma sätt att agera så är det rätt enkelt att hitta ett sätt som passar båda. Sen är den här lägenheten en 3a vilket resulterar i att vi får ett eget rum som man kan dra sig tillbaka till om det blir surigt. Ja, att bli osams är det vi behöver tänka minst på skulle jag tro.
Hur som helst är det här grymt för mig, och det skulle inte varit möjligt om det inte vore för gumman som är så snäll och ställer upp lite ekonomiskt såhär i början, när det kommer bli lite knöggligt för mig. Det uppskattas väldigt mycket! Känns skönt att ha vänner som ställer upp så mycket för en.
Sen att denna person petar i näsan lika mycket som mig gör det hela mycket roligare =)
-

Efter visiten blev jag helt slut efter allt snurrande runt i staden och som vanligt får stress mig att bli sjuk. Så sen i måndagskväll har jag legat hemma framför tvn och boken med ett huvud som vill sprängas och med onda ögon/öron. Ingen allvarligare men endå så att man inte har lust att lämna hemmet. Imorgon ska jag trots det försöka rycka upp mig och i alla fall röra mig utanför dörren en stund. Men vad finns att göra här hemma i Söderhamn då egentligen?
Åka och handla med mamma, det enda jag gör på vardagarna. Inte så konstigt att man inte kan hålla sig hemma om helgerna. Får se hur det slutar med den här helgen i alla fall då. Beror väl helt på om det blir bättre med förkyldningen, eller vad det nu är.
-

Har just nu haft tid att börja läsa på en ny bok i alla fall. Främlingen av Diana Gabaldon. En av 5 delars serie som kallas lite ytligt för "tantporr", som man nästan kan hålla med om. Egentligen skrivet för de som är närmare 30 och uppåt, men det struntar jag i. Fantasin får flöda eftersom det hela utspelar sig på mitten av 1700-talet, som jag älskar att läsa om i övrigt. Sjukt tjocka böcker, med den minsta texten som nästan kan likna en bibel, men det är värt det.

Läste innan denna en bok skriven av Paulo Coelho som heter "Veronika bestämmer sig för att dö", som handlar precis som titeln berättar. En ung tjej som inte ser något alls bra i sitt liv, trots att hon lever vad vi andra kallar, ett normalt liv. En dag tar hon en hel hög tabletter och väntar på att dö. Istället för att dö vaknar hon upp någon månad senare på ett mentalsjukhus. Väl vaken berättar de att hon endast har en vecka kvar att leva eftersom hennes hjärta tog så mycket stryk vid självmordsförsöket. Med det i tanken kommer hon underfund med mycket, med hjälp av de andra personerna som bor på sjukhuset/hemmet. Precis som hans andra bok "Alkemisten", är det här en bok som sätter sig på hjärnan. En trevlig blandning av filosofi och psykologi, som får en att tänka på ett annat sätt. Riktigt duktig författare med andra ord. En bok som är lätt värd att läsa.
För de som är intresserade att veta. Jag kan slå vad att de som läst resten av bloggen hoppat över den här biten, men det gör inget =)


Vad tusan, nu känns det som om jag bara suttit och skrivit helt ut i luften, utan att komma med någonting alls egentligen.
Ska kika på Dharma & Greg nu en halvtimme till, sen blir det sängen. Imorgon är en ny dag, med nya tag.
Funderar faktiskt att anmäla mig som hjälp uppe på Stenbacken för att få vara ute lite mer. Där behövs det alltid hjälp med lite möjligt, och så får man mat om man hjälper till. Och mat är bland det bästa jag vet så varför inte?

Men nuså, slutskrivet


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0